Gifta brudar

Seriös fråga. Jag som kille och som har nära till känslor, tydligen. Hur fan gör man?

2017.07.20 17:08 Xevilmf Seriös fråga. Jag som kille och som har nära till känslor, tydligen. Hur fan gör man?

Detta är ett jävligt seriöst inlägg. Vet inte riktigt varför jag vänder mig till sweddit, nånstans tror jag att det finns folk här som kan vägleda mig lite. Dock vet jag förmodligen redan vad ni kommer att svara mig. Dessutom, jag har inte så många vänner jag kan snacka med. Jag har två just nu, dom är underbara som står ut.
Till saken, jag har träffat en tjej. Wow, grattis mig. Det var inte ens meningen. Var inte heller meningen att jag skulle träffa HON med stora bokstäver. Allt är fantastiskt. Vi båda är på samma banor i livet och vi känner samma sak för varandra och ja.. Det är redan prat om att i framtiden flytta ihop och hon vill att jag ska ställa den stora frågan. Vi har träffats i 5 veckor, vi borde kanske ta det lugnt men
Nu är det såhär att när JAG är ifrån henne så känner mig mig väldigt ensam. Och jag är grabben som älskar min ensamhet. Men utan henne är jag så jävla.. ensam. Den här ensamheten får mig att överreagera och övertänka. Detta är ett nytt problem jag aldrig varit med om tidigare. Jag skriver så sjukt onödiga saker. Som idag.. Sov hos henne, hon skulle träffa sin brudar vid 12. Vi samåkte in stan och hon lämna mig hos mig. Nånstans hade jag fått för mig att vid 2 skulle de va klara. Vid 3 säger jag att jag har tråkigt. Hon säger att hon umgås med en kompis, jag nämner då klockan 2 och nu har jag startat det onödiga. Jag kommer på mig själv att jag överreagerat men denna gången skriver jag "skit i detta, svara inte på detta heller. Bara skriv när du kommer <3"
Såhär är det varje gång. Detta är då trotts att jag VET att det är vi. JAG VET allt. Min hjärna har alla svaren innan jag ställer frågan. Men mitt hjärta.. det blöder, så in i helvete. Varje gång jag har skrivit så får jag panikångest. Jag storlipar och hyperventilerar. Jag har aldrig tidigare haft ångest. Sist kräktes jag. Av tanken av att veta att jag förstör detta.
Jag vet att det bara är att sluta skriva, sluta tänka och allt. För jag vet att i slutändan så är det mig hon kommer till. Det är vi som kommer ha barn ihop, bo ihop och vara gifta för det är så vi båda känner och det hjälper hon mig med. Men hur fan gör man när man förstör något såhär vackert? HUR ska jag sluta skriva, mer än att så lätt som att bara sluta??
Ställ frågor, är så svårt att få hela storyn på kort varsel. Jävligt tacksam för svar, för jag vill för första gången i mitt liv kämpa tills jag dör.
TL;DR: Jag övertänker, överreagerar. Det förstår mitt förhållande. Hur slutar jag med det?
submitted by Xevilmf to sweden [link] [comments]